Den sociala sfär som associeras med rollen som privatperson måste inkludera de sociala relationer en individ har med andra människor. Dessa inkluderar vänskapliga såväl som romantiska och familjemässiga relationer. Giddens definierar en familj som en grupp människor som är direkt länkade till varandra genom de vuxna människor som har den huvudsakliga vårdnaden för barnen. Man talar som släktskapsband som etableras genom äktenskap eller härstamningsled, men kan se olika ut beroende på var i världen man tittar.
Om man betraktar familjen ur en historisk kontext så kan vi se att föreställningen om romantisk kärlek är ett sentida inslag i ett arrangemang som huvudsakligen har handlat om egendom i början, uppfostra barn i mitten och möjligtvis en utveckling av kärlek i slutet. I det moderna samhället är det snarare tvärtom, att det startar med romantisk kärlek, i mitten handlar om att uppfostra barn och i slutet så handlar det om egendomsuppdelning vid skilsmässa. Den viktorianska familjen brukar ibland hyllas som ett ideal för den nutida kärnfamiljen på grund av dess stabilitet, men på grund av de höga dödssiffrorna på 1850-talet så bestod ett äktenskap i medeltal enbart 12 år innan någon av makarna dog. Barnuppfostran på den tiden bestod av metoder som man idag skulle anse bryta mot barnkonventionen, då inslag av barnarbete och misshandel var vanliga.
Därtill var familjesituationen väldigt ojämlik, då medelklassens fruar i princip var begränsad till hemmet och menad att vara sexuellt monogam, medan mannen ofta besökte prostituerade. De fattigare sociala grupperna var dock tvungna att arbeta i fabriker och verkstäder större delen av dagarna, vilket lämnade lite tid för ett familjeliv. Denna situation är att likna 50-talets familjesituation, där mannen var ansvarig för försörjningen medan kvinnan i många fall mot sin vilja var begränsad till hemmet och barnuppfostran. I kombination med en genusordning som gjorde männen till auktoritära och emotionellt distanserade bidrog detta, ofta i kombination med alkohol, till en högst förtryckande familjesituation med många inslag av våld.
Från i slutet av 60-talet har dock rörelser som bidrog till den sexuella revolutionen och feminism medfört ett uppsving för kvinnans ställning i samhället, såväl kulturellt som juridiskt, även om den mestadels har varit begränsad till Europa och Amerika. Äktenskaps- och familjemönster har förändrats under 1900-talet, där intima relationer speciellt sedan 60-talet har blivit mer öppna och mindre bundna vid traditioner samtidigt som giftermålstalen och efterföljande skilsmässotalen har ökat. Globalt så verkar det dock inte som om denna familjesituation i väst har spridit sig till andra världsdelar, då monogami inom äktenskapet fortfarande är viktigt i större delen av Asien medan polygama relationer fortfarande är normen i södra Afrika. Det finns även en trend globalt för fallande födelsetal på grund av ekonomisk utveckling, preventivmedel och kvinnors ökande intåg i ekonomin.
Utan att behöva överdriva dessa trender så kan man i varje fall konstatera att vi går mot familje- och relationssituationer som inte kännetecknas av traditioner och förtryck, utan istället inkluderar mer frihet i att välja partner, sexuell orientering och rent generellt vilken sorts relationer man själv vill ha. Här är internet också till hjälp eftersom det bland annat kan hjälpa till att upprätthålla t.ex. långdistansrelationer med e-mail, chatprogram och inte minst med hjälp av webbkameror. Genom att större delen av befolkningen i Sverige numera är uppkopplad på internet och använder sig i stor utsträckning av sociala medier som bloggar, forum och sociala nätverkssidor som Facebook och Twitter så är det numera enkelt att ta kontakt med människor som man annars inte skulle ha en nedkopplad social interaktion med.
Detta kan man anta får konsekvenser dels för hur den sociala interaktionen ser ut både nedkopplat, uppkopplat och gränslandet där mellan, men även hur den psykologiska upplevelsen av internetanvändningen får för personens välmående. En studie publicerad 2001 visade att användning av internet hade en generell positiv inverkan för kommunikation, social inkludering och välmående.
Ett något mindre uppmuntrande perspektiv hittar vi hos sociologen Zygmunt Bauman som menar att till följd av att samhället håller på att förändras i en rasande takt så har vår individualitet stärkts medan våra sociala relationer har blivit svagare. Vi har ett begär efter frihet och lösa band så att vi kan gå åt ett annat håll om vi känner för det, medan det fortfarande existerar ett behov av säkerhet som manifesterar sig i starka sociala band mellan våra partners och oss själva. Denna relation kan man gå till när man behöver säkerhet, men är något som man kan gå vidare ifrån när man känner för det. Bauman menar att vi har ersatt kvaliteten i våra sociala relationer med kvantitet, vilket manifesteras i hur vi alltid använder informationsteknologi för att kommunicera med så många som möjligt. Utan denna cirkulation av meddelanden så känner vi oss socialt exkluderade men innebär också att vi kan koppla ned vilken sekund som helst om vi så känner det.
Även om Bauman kanske är lite för negativ i sin syn på det postmoderna samhället så tror jag att han är inne på ett intressant spår angående relationer och teknologi, särskilt med tanke på utvecklingen av teknologier som kan komma att innebära förändringar i hur den sociala interaktionen kommer se ut i framtiden. Med Kurzweils tankar om en nästintill perfekt helomslutande virtuell verklighet och till och med en möjlighet att simulera sensationer som beröring och sex så kan man tänka sig att normen för seriell monogami försvagas samtidigt som synen på sexualitet avslappnas ännu mer och går mot att man ser det som ett trevligt sätt att umgås. Angående familjesituationen så tror jag att grupper utanför den traditionella kärnfamiljen kommer betyda mer och mer, precis som man kan se i hur olika nätgemenskaper, t.ex. ”klaner” i onlinespel, blir den grupp som individer utvecklar sina närmaste sociala relationer med.
Om man har en kropp och ett ansikte simulerat av en annan person som man interagerar med dagligen så tror jag nog att människans biologiska predestinering till en social interaktion för att inte känna sig ensam och deprimerad kan bli tillfredsställd nästan helt utan nerkopplad interaktion. Om det är dit vi är på väg är en annan fråga. Ett perspektiv där snarare rummet och platsen håller på att få mer betydelse hittar vi i Rasmus Fleischers bok ”Det postdigitala manifestet”. På kort sikt tror jag att vi är på väg mot kraftfulla bärbara datorer där augmented reality överlappar vår vanliga synfält. Rummet kan mycket väl då få stor betydelse, men på längre sikt så finns det nog även skäl att tro att virtuell verklighet bli mycket mer lockande.
0 Svar till “Den historiska konstruktionen av familjen och tänkbara framtida relationsmönster”